cillana

Hej igen. Jag har varit sugen på att ta upp bloggen ett tag så jag tänkte göra ett försök till. Jag tänkte nämligen fortsätta att blogga om hur det kommer att vara att bli ensam mamma med ett barn. Ensamstående. Ensam. Va hemskt det låter. Jag kommer i alla fall att inom en väldigt snar framtid att flytta till en egen lägenhet med Lucas. Det är tänkt att detta ska stärka mycket av mig själv och min självbild för just nu så är jag mycket nere. Jag är inne i en depression. Tror jag. Har svårt att ta mig upp på morgnarna och jag har svårt att se det roliga i saker och ting. Förutom Lucas.

Jag har ett extremt jobbigt morgonhumör och jag är som en liten djävul när de slår blixtar i huvudet på mig. Men inte på Lucas som tur är. Jag kan verkligen inte bli arg på honom. Han är lika snäll och lugn som alltid. Han växer så det knakar i taken dessutom. Det är så roligt och han är alltid så glad. Vet inte hur ofta jag får höra hur "snäll" och lugn han är. Nästan så jag hoppas en liten bråkig period snart så ja får höra lite ilksa ifrån honom :) Tror iofs att det beror mycket på mig för ja är ganska lugn och trygg i mig själv som mamma. Vet vad jag ska göra innan saker händer och är där 10 sekunder innan han ramlar eller innan han hinner blir trött. Han sövs alltid bredvid någon av oss. Inte för att vi måste utan för att vi vill det. Han har ALDRIG somnat ledsen och jag tror att det gör honom till en glad kille. Jag anser att istället för att hålla på med en massa metoder hit och dit så ska man göra det som barnet mår bra av. Och det gör jag. Det tar oss max 5 -10 minuter att söva honom när vi lägger han bredvid oss istället för att han ska gråta sig till sömns för att han e ensam. Det tycker i alla fall jag är bra!

Han äter inget han inte ska och det tror jag är en stor bidragande orsak till att han mår så bra som han gör. Jag är stenhård med att de inte får vara salt i maten och inga konserveringsmedel. Skulle aldrig falla mig in att ge honom söta saker i mer mängder än en sked. Det gör barnen inte gladare utan snarare tvärt om. De blir överaktiva och får svårt att sova. Deras njurar klarar inte av saltet så att ge han "ute" mat eller som vi äter (med salt m.m i) alt färdigmat som pizza m.m hoppas jag att ingen gör för det är för mig oförståligt, Egoistisk och förbannat klantigt. Har sett endel på tv och de verkar vanligare än man tror..Konstigt att man gör så mot sina barn. Jag är faktiskt upprörd över detta. Illa nog att vi själva stoppar i oss sådan skit. Iofs så ger jag Lucas mycket färdig burkmat. Det gör jag. Men jag hoppas och är så blåögd att jag litar på företagen att de ger barnen i stor sett det de behöver. Är mycket väl medveten om att det inte är det bästa och jag försöker göra lite egen mat då och då men ja tycker de är svårt att få till konsistenserna bra. hmm. Ja va mera.

De har ju hänt så otroligt mycket sedan jag skrev sist så jag vet inte var jag ska börja egentligen. Men här är jag i dag så får vi se vad som händer i morgon. Ska i alla fall börja packa och rensa lite smått för jag tror att flyttlasset bär av i nästa vecka alt runt 1 augusti.

Till hösten ska jag läsa till lärare i förskoleklass 1-3. Det ska bli roligt. Jag tog bort socionom och gör detta istället. Jag älskar barn och jag tror att jag kan bli en bra lärare:)

Kram på er..=)